Bröd & Kakor

Bröd

Här på Tössebageriet bakar vi allt från grunden med bra råvaror och mycket omsorg i arbetet. Vi erbjuder en rad olika frallor från klassisk småfranska till surdeg. Även när det kommer till våra limpor har vi från det klassiska formbrödet till surdeg och många andra att välja på.

Vi har ett basutbud av limpor som du kan hitta hos oss varje dag, sen har vi vissa limpor som bara bakas vissa dagar för att kunna ge er ett brett och varierat utbud.

Vi erbjuder också ett härligt utbud av olika bullar, längder och kransar.

Lussebullar

 

Saffransbröd

Det gyllene brödet som bakas till Lucia och jul. Varje landskap bakade förr sitt speciella saffransbröd. Gemensamt för alla dessa bröd med skiftande utseende var att de ansågs ha magisk kraft. Därför sparades bröd från julen till människor och djur (bl a till oxar och hästar) när vårarbetet började. Dylikt bröd kallades även såkakor. Det skulle välsigna skörden, så att man slapp svälta. Förr gav man även barnen saffransbröd som en form av julgåva (julklapp).

Lussekatten

Svenska mytologer anser att lussekatten är en avbild av den hedniska gudinnan Frejas älsklingskatt. I vikingarna gravlämningar har man funnit offerbröd som tycks stödja denna teori. Man har även funnit bågformade kultbröd som med sin form skildrar solens vandring över himlavalvet, ett tecken på den gamla gudsdyrkans försök att blidka solens makter, då mörkret var som djupast vid Lucia.

Saffransbröd och lussekatten har en tusenårig historia i vårt land. I äldre tid hade man inte röd att baka med saffranskryddan utan kokade upp vatten med socker och saffran, som penslades över de nybakade bullarna. Det finns ett tjugotal modeller av lussekatter från olika delar av landet.

Ett par exempel är den västmanländska kyrkporten eller den enklare modellen broa, som är en symbol för solens vandring. Prästens hår liksom Juloxen kommer från Södermanland. Julgalten skulle bringa lycka åt slakten och kommer från Östergötland. Lindebarnet, även kallat pågen, var ett frukbarhetsbröd från Skåne.

Liljan – julkusen är andra varianter av lussebrödet, som förekommer på olika håll i landet. Den holländska ”duyvelskat”, djävulskatten, bakades för att blidka Lucifer – lussepör eller djävulen på årets längsta natt, då mörkrets makter var som mäktigast. När de holländska fartygen anlände till Göteborg hade de med sig sina speciella lussebröd, vilka fortfarande bakas i samma modell, något som göteborgarna är ensamma om.

Lussekaffet med bullar, musslor och pepparkakor har blivit en tradition på många kontor, industrier och skolor. Doften av detta ger en härlig försmak av den underbara julen!

Pepparkakor

Pepparkakan är inte något svenskt ord eller begrepp. Vi känner igen bakverket både från Tyskland och från England. Sitt ursprung anses pepparkakan ha i den tyska staden Nurnberg och de Lebkuchen som tillverkades där redan under medeltiden. Det antas att vi svenskar under tysk påverkan stiftade bekantskap med pepparkakor redan på 1400-talet. Kanske är detta riktigt. 1444 nämns i varje fall pepparkakor för första gången i Sverige. Det sker i samband med att nunnorna i Vadstena förbjöds att göra sig av med sådana kakor som ingick i deras proviant.

Med säkerhet är det dock klarlagt, tack vare bevarade tullhandlingar, att det på Gustav Vasas tid, närmare bestämt 1534-36, importerades små pepparkakor. Hur populära pepparkakorna var i Norden på 1500-talet och i hur stora mängder de tillverkades kan man förstå bl a av att för kung Fredrik II:s av Danmark räkning beställdes till julen 1580 två tunnor pepparkakor till Adense gaard och fem tunnor till Koldringshus. Kungen avsåg att tillbringa julen på den förstnämnda gården och nyåret på den sistnämnda. Uppgifter av det här slaget är onekligen intressanta. Vi tror ju gärna att det först i modern tid blivit vanligt med pepparkakstillverkning för avsalu i större omfattning, medan man på mormors och farmors tid alltid bakade hemma.

Redan i mitten av 1500-talet tycks pepparkakor ha sålts på marknader runt om i vårt land, men de bakades också i hemmen – i varje fall i städerna. Hur länge det dröjde innan pepparkakan blev populär i allmogehemmen vet vi inte med säkerhet. Under 1700-talet var dock pepparkaksbak ett vanligt inslag i julförberedelserna.

Pepparkakorna formas ju liksom många andra brödtyper till figurer. I de flesta fall har formerna sin förklaring i ett rikt symbolspråk. Grisen har t ex i alla tider framstått som en fruktbarhetssymbol. Så vår pepparkaksgris är en liten rest av det stora, hedniska midvinterblotet. I hög grad har pepparkakor bakats i hemmen vid jultid, vilket alltjämt är fallet. Mycket tidigt blev det emellertid även en viktig produkt hos yrkesbagarna. På skilda håll i landet växte det även fram en slags hemslöjdsliknande tillverkning för avsalu och det fanns också pepparkaksbagerskor, som färdades omkring på marknader och levde av att sälja sina pepparkakor.

Våra öppettider

Måndag - Fredag:  07.00 - 18.00
Lördag:  09.00 - 17.00
Söndag:  09.00 - 16.00

Avvikande öppettider:

19-22 april har vi påsk stängt

 

08-662 24 30

Tössebageriet
Karlavägen 77
114 49 Stockholm
Karta | Kontakt

TÖSSEBAGERIET
- DET KLASSISKA BAGERIET
GRUNDAT 1920

Tössebageriet är ett klassiskt svenskt bageri och konditori med moderna influenser. Ett gott exempel på det är den uppskattade och prisbelönta klassiska “semlan” kontra media succén “semmelwrapen” som är Tössebageriets innovation och tog hela Sverige med storm 2015. Flera ur Tössebageriets personal har under de senaste åren varit medlemmar i Kocklandslaget och Konditorlandslaget samt vunnit Årets konditor. Detta borgar för att det som skapas på Tössebageriet håller absolut högsta kvalitet.

Pin It on Pinterest

Share This